Less
Men så kommer samtalet då .. tydligen är för trött och inte orkar. Du kan ju fråga någon annan den personen kan få mitt förköp. Problemet är att .. var den enda som inte var ut igår och den enda som är hemma.
Alla har farit bort
Poff
Men jag ska gå ändå såklart. Jag känner ju några där iaf, nog för att tre av dem kommer jobba där ikväll och den fjärde känner jag väl inte så jätte bra. Han är lite speciell den där J.
Sen så säger M att hon faktiskt hade följt med, men då är hon inte i staden.
Som sagt alla är någon annanstans än i Luleå.
Men är glad att jag inte gick ut igår i alla fall. Vandrade runt på stan med F och hade det trevligt, vi skildes åt vi halv två två tror jag det var. Då såg jag J som, vet inte det var helt konstigt, kanske var för att jag pratade i telefon. Men det kändes konstigt, beteendet.
Har tänkt mycket idag och igår kväll när jag kom hem. Jag satt och funderarde på bron när jag kom hem och kom fram till att jag tänker nog för mycket på det som man inte behöver tänka för mycket på och för lite det jag borde tänka mera på.
Men vet inte.
Vet inte heller varför jag skriver allt detta här. Den som läser det måste tro att jag är helt deprimerad, men det är jag inte. Har bara en svacka just nu och märkte hur skönt det är att skriva av sig.
Tänkte idag (mycket tänkande :P) att det är ganska farschinerande när man lär känna människor man aldrig skulle lära känna. Kändes som bra idag (hur töntigt det än är) när jag gick till Happy People och Thomas satt utanför och jag bara sa helt vanligt: Hej Thomas och gick in. Han kommer in hälsar och frågar hur det är osv och när jag går därifrån säger han Vi syns ikväll :)
Kändes fint. Eller som när jag insåg att jag känner en som är dj i We love douuts too. Det kändes också lite konstigt. Eller att jag och han på Hardwear helt plösligt har börjat prata en del, sen kan det bero på att jag har varit där 4 ggr denna vecka haha och så känner han min bror.
Tänkte också, tänk om jag inte hade klätt ut mig till panter den där onsdagen och försökt vinna Arvika biljetterna. Då hade jag inte lärt känna Bonni, Bobbyboy eller Thomas lika bra som jag har nu. Hade nog knappt känt de alls. Bonni kanske men inte de andra, då hade jag nog inte lärt känna J heller. Faschinerande det där. Hur livet kan ta nya vändningar.
Det finns en mening med allt antar jag. Även fast det kan kännas så sjukt jobbigt ibland så är det något man måste ta sig igenom. Förhoppningsvis gör det en starkare.
Nä nu ska jag väl börja göra mig redo för krogen. Iaf mentalt haha
Kanske vila ögonen någon minut.
Somnade på soffan igår när jag såg SATC vid fyra någon gång. Vaknade lite efter 10 så är lite småtrött :)
Ha en kul kväll allihopa!
Ciao